Potträning: rädsla för toalettstolen och andra läskigheter under potträningen

Potträning: rädsla för toalettstolen och andra läskigheter under potträningen

Många föräldrar kan inte låta bli att tänka på sina egna utmaningar när de pottränar sina barn, men det som barnet går igenom under upplärningsprocessen är ännu mer utmattande. Förståelse för ditt barns perspektiv under potträning kommer att förtydliga din roll som träningsansvarig och hjälpa ditt barn till framgång.

Livet är orättvist
Ur barnets perspektiv är hon eller han tvungen att ge bort en bit av sig själv på pottan eller toaletten. Det är något som han eller hon har gjort och det måste placeras på en godtycklig och ofta obekväm plats. Att gå på toaletten innebär att barnet måste avbryta den bästa delen av sin dag – leken – för en störande och tidskrävande aktivitet. Om han eller hon är hård i magen, eller har varit, kan processen vara ännu smärtsammare och obekvämare.

Toalettskräck
Sen måste barnet hantera ovärdigheten och till och med skräcken i att produktionen spolas bort för att aldrig synas till igen. Andra saker barnet gör visas stolt upp på kylskåpet. Varför är det annorlunda med det här? Processen skapar skrämmande frågor: Skulle resten av mig kunna drabbas av samma öde? Om jag faller i, kommer det virvlande, högljudda ljudet att suga ner mig också? Vart tar det vägen? Vad finns bortom toalettstolen? Finns det ett monster därnere som kan bita mig i rumpan när som helst? (Denna sista övertygelsen är nästan universell bland barn med äldre syskon som ofta är alltför glada i att skrämma sina yngre syskon.)

Summan av kardemumman
När barnet har producerat måste han eller hon sedan torka sig (blä!) och tvätta händerna, någonting som mycket få barn tycker är vidare trevligt. Sen måste barnet kämpa för att få sig byxorna på rätt sätt: en fot i varje hål och upp och sätt fast. Det blir bara värre om byxorna har tryckknappar, blixtlås eller annan typ av knäppning. (I all hast att bli färdig och gå tillbaka till leken lär sig de flesta små pojkar att det kan vara mycket riskabelt att dra upp blixtlåset.)

Om barnet har blött ner eller kladdat ner i underkläderna det minsta p.g.a tajmingfel måste han eller hon ta på sig dem och hoppas att de vuxna inte märker något eller ta konsekvenserna. Om de märker det måste barnet medge till ett misslyckande, samt få besvikna blickar från dem som tycker att det här är så viktigt.

Barnet vill göra föräldrarna nöjda och undrar om de fortfarande kommer att älska honom eller henne om den tråkiga uppgiften inte blir gjord på rätt sätt. Det var så enkelt när blöjan tog hand om allt. Varför ska livet bli så problematiskt när det var så enkelt förut?

Alla saker som man måste komma ihåg, alla riskerna, och tiden det tar, allt för att att göra föräldrarna nöjda. För barnet verkar allt så konstigt, komplicerat, skrämmande och fullt av risker att misslyckas. Sammanlagt är detta en oerhörd prestation för barnet. Inte konstigt att det känns så bra när de väl lyckas! Uppskatta det barnet gör för att behaga dig och i slutändan för att känna sig stolt över sig själv. Se till att vara där och lugna barnet under under upplärningen.

Du kanske också gillar:

Våtservetter

Pampers Sensitive Wipes

Dermatologiskt bevisat milda mot känslig hud