Sätta gränser med kärlek

"Disciplin" kommer från ett ord som betyder "att undervisa". Vår uppgift är att lära våra barn hur man uppträder, hur man stegvis införlivar denna kunskap och bygger upp en förmåga till självkontroll och hur man visar respekt för andra. Om föräldrar tillsammans diskuterar hur de vill uppfostra sina barn och är medvetna om vad man kan förvänta sig av barnet utifrån den utvecklingsnivå det befinner sig på, så blir hela processen enklare. Från barnets synvinkel fungerar det så att ju enklare budskapet är, och ju närmare handling och konsekvens följer på varandra, desto lättare blir inlärningen.

Gränsdragning

Att ha klara gränser och veta vad som händer om dessa överträds ger barnet trygghet. Barnet kan slappna av och leka och utforska omgivningen eftersom det också vet var gränserna går. Småbarn som sällan fått veta var gränserna går eller som blivit tillrättavisade på ett inkonsekvent sätt blir oroliga barn. De testar alla i omgivningen för att på så sätt finna ut var gränserna går. Det kan vara skrämmande för ett litet barn att känna att det får bestämma för mycket.

Godkännande

De flesta barn vill göra som föräldrarna säger. Alla barn vill ha föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet och barn gör allt de kan för att få detta. Problem uppstår när föräldrarna inte ger sina barn tillräckligt med uppmärksamhet eller om de hakar upp sig på vissa beteende hos barnet som de inte tycker om och inte uppmärksammar alla de bra saker som barnen gör. Ofta kan problem rinna ut i sanden om föräldrarna koncentrerar sig på det positiva och medvetet undviker att uppmärksamma negativt beteende. Visa barnet att du tycker att barnet uppträder eller gör det som du förväntar dig av det i en viss situation. Dessa inre belöningar är de viktigaste: de uppmuntrar en positiv självbild hos barnet och barnet är mer redo att möta livets nästa utmaning.

När gränssättningen inte fungerar

Ibland kräver föräldrarna för mycket av barnet med tanke på omständigheter och/eller utvecklingsnivå. Här följer några exempel som jag hör ofta, med några strategier för att uppnå bättre resultat.

• Föräldrarnas instruktioner är för vaga. Att säga "Sluta bråka" eller "Var snäll" betyder inte mycket för ett barn under ungefär tio års ålder. Var exakt i dina instruktioner. Säg "Sluta skrika" eller "Ge tillbaka bilen till Kalle". * Uppgiften är för stor för barnet. Det är mycket få barn som klarar av instruktioner som "Städa ditt rum". Barn förstår bättre om man säger "Plocka upp klossarna" eller "Lägg dina kläder i tvättkorgen".

• Barnet ser inte kopplingen mellan handlingen och följderna. Om reaktionen kommer långt efter det negativa beteendet kommer barnet inte att lära sig något. Att t ex "bestraffa" ett förskolebarn med uteblivet lördagsgodis för något som hände på måndagen fungerar inte. Barnets minne och tidsuppfattning ännu inte är tillräckligt utvecklade för att koppla samman uppförande och påföljd. * Man förväntar sig för mycket av barnet. Väldigt små barn vet att "nej" betyder att man ska sluta göra det man håller på med, men de kan inte själva hitta på någon annan sysselsättning utan det är den vuxna som måste bryta aktiviteten. Exempelvis kommer knapparna på videon att vara mycket frestande tills du avleder barnet och ger det något annat att syssla med.

• För många "nej". Om barnets värld endast består av en ändlös rad av förbud kommer det att sluta bry sig om dem. Som förälder måste man bestämma sig vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Föräldrar bör prioritera problemen och koncentrera sig ett eller ett par i taget. Att bråka om mat ger oftast inga resultat och att bråka om kläder är inte heller värt ansträngningen i de flesta fall. * Barnet är trött. Försök inte uppfostra ditt barn när det är trött, hungrig eller mycket upprört. Du kommer att få mycket bättre resultat om du tar bort barnet från den stressiga situationen och försöker förstå vad barnet nu behöver (en tupplur, mellanmål, en kram) och sedan gör ett nytt försök. * Föräldrarna är slutkörda. Om du själv är trött och är mer upprörd än ditt barn är det inte troligt att du kommer att lyckas med dina föresatser. Om du känner att du håller på att tappa behärskningen - ge dig själv en "time-out" och om ni är flera vuxna hemma, "lämna över" till den andra och försök lugna ner dig. Överdriven reaktion kommer det sällan något positivt ut av.

Vanliga frågor, besvarade av Pampers experter

F: Vi har tvillingpojkar, 18 månader gamla. De låter oss inte borsta deras tänder. Vad ska vi göra?

S: Kamp om kontroll är normalt och vanligt förekommande under barnets andra levnadsår och detta låter som kamp om kontrollen. Det är viktigt att stödja barnen i deras försök att bli självständiga, men när det gäller tandborstning måste man vara bestämd. Om båda föräldrarna är bestämda när det gäller tandborstningen och inte diskuterar eller förhandlar om saken kommer barnen att vänja sig vid denna viktiga rutin. Låt barnen ta del av rutinen genom att kanske klämma ut lite tandkräm eller välja färg på tandborsten, men låt dem aldrig känna att borstningen i sig är förhandlingsbar. Ju mindre diskussion, desto bättre. Var bestämd på denna punkt: värre kamper kommer i framtiden. Barn känner sig tryggare om de har fasta gränser. Detta fungerar omvänt, barnet känner sig oroligt om reglerna ändras eller verkar förhandlingsbara eller om barnet har för mycket inflytande i situationen. - Dr. Suzanne Dixon

F: Min treåring vill inte sitta i sin bilstol. Han lyckas alltid ta sig ur. Varje morgon är det bråk när vi ska till dagis. Jag håller på att bli tokig. Hjälp!

S: Bilsäkerhet är ett område där man inte får kompromissa och diskussionen bör hållas på ett minimum. Han måste sitta i bilstolen. Var noga med att stolen är upprätt så att barnet kan se ut. Ha leksaker och böcker till hands i bilen. Stanna bilen när han tar sig ur barnstolen även om det blir hundra gånger i början. Diskutera inte, utan sätt bara tillbaks honom i bilstolen. Om du är bestämd och konsekvent med detta kommer han att lära sig. Sätt av extratid för detta på morgonen och se till att vara utvilad när du börjar med denna nya bestämda taktik. Berätta detta dagen innan, utan att ge rum för någon större diskussion. Det andra problemet kan vara att ni har svårt att säga hejdå på morgonen. Denna kamp kanske kommer delvis av att ni båda tycker att det är svårt att skiljas åt för dagen. Han kanske känner att han genom att bråka om bilstolen kan fördröja avskedet och få mycket uppmärksamhet, även om det är negativ uppmärksamhet. Försök att ge er själva lite extra tid varje morgon och försök att hitta en kort ritual som ni båda kan lita till, en som är säkrare än bråk i bilen. - Dr.Suzanne Dixon

F: Min dotter är snart 10 månader gammal. Hur kan jag lära henne att inte röra våra saker? Jag är rädd att om hon inte lär sig detta nu, kommer det att vara för sent när hon är två år. Stämmer detta?

S: Det är mycket viktigt för din dotter att få röra vid alla möjliga saker. Det är så hon lär sig. Du vill bara inte att hon ska göra illa sig eller ha sönder något värdefullt. Det bästa sättet är att ha koll på omgivningen. Det fungerar inte att bara prata med ett barn i denna ålder. Sätt den dyra kristallvasen på en hylla högt upp utom räckhåll för henne. - Lawrence Kutner, klinisk psykolog

Överst på sidan

• Kategorier:
Beteende

• Artiklar:
uppfostran