Varför är sömnen så viktig för ditt barns utveckling?
Genomsnittligt betyg
Kommenterat av 0
Medlem
Se kommentarer
Artikelsammanfattning
Barn ser så rofyllda och söta ut när de sover. När du tittar på ditt barn som sover nöjt och belåtet har du antagligen svårt för att låta bli att le, särskilt som du vet att det här också är din chans att ta en kort tupplur! Under de senaste fem månaderna har du säkert börjat värdesätta sömnen mer än någonsin tidigare.
Författare: Annette Karmiloff-Smith och Kyra Karmiloff
Den aktiva hjärnan
Barn ser så rofyllda och söta ut när de sover. När du tittar på ditt barn som sover nöjt och belåtet har du antagligen svårt för att låta bli att le, särskilt som du vet att det här också är din chans att ta en kort tupplur! Under de senaste fem månaderna har du säkert börjat värdesätta sömnen mer än någonsin tidigare. Att uppleva att man inte får all den sömn man behöver, gör att man verkligen förstår hur viktig sömnen är. Men för ditt barn är sömnen ännu viktigare. Du tror kanske att ditt barn helt enkelt somnar när hon eller han är trött, så att kroppen ska få vila och hjärnan ska få en chans att koppla bort den yttre världen. Det är helt fel! Faktum är att när ditt barn sover så är hjärnan upptagen med att lära nya saker. Forskare har kunnat studera hjärnans aktivitet under sömnen, och de har upptäckt att vissa delar av hjärnan faktiskt är som allra aktivast just då. Det här tillståndet av lägre medvetenhet och minskad fysisk aktivitet gör det möjligt för hjärnan att utföra jobb som inte kan tas om hand på ett effektivt sätt när barnet är vaket.
När ditt barn sover, vilar dess öron och ögon. De är inte längre upptagna med att ta in allt som sker runt omkring ditt barn, som de gör när hon eller han är vaken. Det här ger barnets hjärna en chans att rikta uppmärksamheten på den viktiga uppgiften att utveckla minne och lärande. Under barnets vakna timmar möter hon eller han otaliga erfarenheter, många av dem helt nya, och barnets hjärna lagrar åtskilliga intryck av vad hon eller han hör, känner, gör eller ser. Intryck som måste organiseras under sömnen. Det är lite som när du, efter en stressig dag på jobbet, går igenom och kanske dokumenterar allt vad du gjort. För den mänskliga hjärnan, särskilt på små barn, involverar jobbet också att skapa nya förbindelser mellan hjärnceller, så kallade neuroner. Man kan likna hjärnan vid ett enormt elektriskt kraftverk, och varje gång människan lär sig något nytt, läggs en ny kabel dit för att förena en del av kraftverket med en annan. Och till mångas förvåning sker mycket av detta jobb under sömnen. Så nästa gång du iakttar hur ditt barn håller på att somna, kom då ihåg att barnets hjärna förbereder sig för nattskiftet!
Hur kan vi veta detta?
Underligt nog var det studier på fågelungars hjärnor som gav forskarna viktiga ledtrådar om sömnens betydelse för hjärnans utveckling. Fågelungarna som studerades var just i färd med att lära sig sin arts naturliga fågelsång. Denna inlärningsprocess sker naturligt genom att ungarna härmar sin mammas sång. Under själva experimentet fick fågelungarna höra och härma en bandinspelning av sin mammas sång. Forskarna utformade två olika inlärningsförhållanden för fågelungarna. I den ena gruppen fick fågelungarna öva sitt kvittrande och sedan vara isolerade från allt ljud under en vilostund då de var vakna. Den andra gruppen hade också en tyst vilostund efter sin sångövning, men för den här gruppen användes pausen till att sova.
Vad forskarna upptäckte var förvånansvärt. Fågelungarna som sovit mellan övningarna kunde ge en mycket korrektare och exakt sång vid nästa övningstillfälle, än de fågelungar som varit vakna under sin paus. Forskarna mätte också fågelungarnas hjärnaktivitet under experimentet. Alla hjärnor var mycket aktiva när fågelungarna härmade sin mammas sång. Men under vilopausen när inspelningen stängdes av, skilde det sig mellan de två grupperna. Fågelungarna som fortsatte att vara vakna minskade omedelbart på hjärnaktiviteten när det var dags att vila. De sovande fågelungarna visade istället fortsatt höga nivåer av hjärnaktivitet även under sömnen, precis som om de fortsatte att sjunga tyst i sömnen, eller som om de fortsatte att lyssna på och lära in sin mammas sång. Med andra ord så indikerade forskarnas upptäckter att fågelungarna som fick sova mellan sina sångövningar utnyttjade den tiden till att stärka vad de just lärt sig om sin mammas sång och till att lägga detaljerna på minnet. Fågelungarna som var vakna mellan övningstillfällena fick ingen chans att göra detta, så de lärde sig sången långsammare. Så nästa gång du har tur att höra en näktergal, tänk på att det var sömnen som hjälpte fågeln att kunna sjunga så vackert.
Att lära genom sömnen
När forskarna upptäckt att sömn och inlärning var sammankopplade hos fåglar, riktade de sitt intresse till människans sömn för att få en bättre förståelse för hur det förhöll sig där. De ville också förstå ifall olika sömntillstånd har någon betydelse när det gäller att strukturera hjärnans förbindelser. Människan går igenom faser av djup och aktiv sömn under natten. Djupsömnen karaktäriseras av få kroppsrörelser och är svårare att vakna upp från. Det är under den aktiva sömnen som vi brukar drömma och det är också då som vi vänder och vrider på oss i sängen. Efter att ha studerat hjärnaktiviteten i detalj under sömnens olika faser, vet forskarna nu att hjärnan uppträder mycket olika under aktiv respektive djup sömn. Eftersom den första karaktäriseras av aktiva explosioner av aktivitet genom största delen av hjärnan, skulle man kunna tro att det är under denna period som hjärnan gör allt sitt jobb. Men det är faktiskt inte bara under den aktiva sömnen som hjärnan jobbar. Vid närmare undersökning visade det sig att ett fåtal, centrala delar av hjärnan är mest aktiva under den lugna så kallade djupsömnen, när den totala hjärnaktiviteten generellt sett minskat. Ny forskning försöker nu att förstå exakt hur de olika sömnfaserna, och övergångarna mellan dem, kan vara involverade i att hjälpa hjärnan att skapa nya inlärningsvägar. Vad är det egentligen som händer bakom ditt barns stängda ögon? Hur samarbetar de olika delarna av barnets hjärna för att skapa mer komplexa inlärningsvägar? Vilken effekt har sömnbrist på barnets utveckling? Oavsett vilka svar vi kommer att få på dessa frågor, så är en sak säker: sömnen är absolut avgörande för ditt barns hälsosamma utveckling. Utan sömn skulle hjärnan kämpa för att hitta andra möjligheter till att effektivt organisera all den information som tagits in under dagen, och föra över den till långtidsminnet. För ditt barn är denna överföring av informationen till minnet, precis lika viktig som själva inlärningsprocessen.
Ditt barn har ägnat hela dagen åt att röra vid saker, lyssna på ljud, och titta på sin omgivning. När barnet upptäcker en ny spännande sak och känner på dess obekanta form och struktur, skakar på den och för den till munnen, kommer var och ett av barnets sinnen att skicka olika slags information till barnets hjärna om denna roliga sak. Men när barnet är vaket finns det sällan tid att samla ihop all information till en enda mental bild som låter barnet få full förståelse för denna och andra hittills okända saker. Inte konstigt att hon eller han behöver så mycket sömn när dagarna fortfarande är fulla av ständigt nya erfarenheter. Så nästa gång du tassar in till ditt barns rum för att ge henne eller honom en liten puss medan hon eller han sover, tänk då på allt viktiga jobb som äger rum bakom de små, stängda ögonlocken. Barnets hjärna är aktivare än någonsin för att skapa alla nya förbindelser som hon eller han behöver för att förstå dagens spännande upptäckter.
